Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

"Historia kan också vara ett inlevelseämne"

Nyhet: 2013-12-09

Hallå där, fem frågor till Anna-Lena Lilliestam, CUL-doktorand som nyss disputerat på en avhandling inom skolämnet historia: ”Aktör och struktur i historieundervisning Om utveckling av elevers historiska resonerande”.


Varför behövs din forskning?

- När jag började med detta för åtta år sedan fanns det knappast någon någon forskning om svenska historieklassrum. Man kan säga att historieämnet har varit kraftigt underdidaktiserat. Föreställningen har varit att om man som lärare kan mycket historia så kan man också få eleverna att kunna mycket historia. Men så är det inte. Det är nämligen svårt att undervisa i historia. Ofta använder man kronologin som bärande struktur i sin undervisning. Och detta är givetvis inte något fel i sig, historia handlar ju till stor del om tid. Men om man vill stötta elevernas förmåga att resonera, värdera och kritiskt granska ett material är kronologiska framställningar inte det mest ändamålsenliga.

- Historia är numera ett gymnasiegemensamt ämne, och lärarna möter nya grupper av elever. Många av dessa har svårt med historia och då måste man som lärare vara extra duktig på att undervisa i ämnet. Men tidsföljd är en mycket stark tankefigur. Dock finns det andra sätt att tänka kring historia: Vilka faktorer, personer och processer har haft störst betydelse under en viss epok, till exempel?

 

Hur har forskningen gått till?

- Jag fick kontakt med en grupp lärare som ville utveckla sin historieundervisning och jag frågade om de ville vara med i en studie. Jag fick följa dem under en tid och spelade in deras gemensamma diskussioner. Jag filmade också lektioner och analyserade prov. Epoken det handlade om var Upplysningen, som ju är ett centralt innehåll inom historieämnet. Uppgiften handlade om att lärarna ville få sina elever att kunna resonera om den här tiden i termer av aktörer och struktur. Jag gick in i undervisningen och tittade på detta och fann att tidsdimensionen är så stark och svår att bryta hos både elever och lärare. Även när avsikten egentligen var att resonera på andra sätt.

 

Vad är aktör och struktur-resonemang?

- Aktör och struktur-resonemang innebär att man skapar en annan typ av förståelse. Andra samband än de tidsbundna lyfts fram. Skillnaden mot den tidsbundna historieundervisningen är att annat framträder och detta blir ett nytt sätt att förstå historien på. Men detta är en krävande uppgift. Man måste först och främst förstå att man kan göra detta. Och sedan hur. Det kan till exempel vara att följa en idéströmning eller redogöra för en teknisk uppfinning och dess effekter. Att diskutera hur naturresurser – eller brist på dem som missväxt och svält påverkar vad som sker. Att diskutera olika konflikter mellan grupper i samhället. Men idéer och konflikter är svårare att urskilja och det är en intellektuell utmaning. Ett historiskt resonemang får inte bara bli åsikter, utan resonemangen ska vara grundade i fakta. Det handlar mycket om språk och argumentation.


Hur har det varit att doktorera under hela åtta år av ditt liv?

- Jag har verkligen lärt mig mycket. Både på bredden och djupet. Man kanske kan anta att när man doktorerar så blir man specialist och expert, men jag tycker att det också har inneburit att jag fått utveckla andra förmågor som är mer generella. Jag har till exempel funderat kring och läst mycket om betyg och bedömning och även lett en forskningscirkel i detta.

Vad vill du arbeta med nu?

- Historia bygger ju på källor och nu ska de stora svenska arkiven tillgängliggöras. Det räcker då inte att bara med digitalisering utan materialet måste också didaktiseras och pedagogiseras för att man ska nå ut med det. Jag skulle väldigt gärna jobba med att göra undervisningsmaterial av detta. Jag vill också gärna på olika sätt arbeta med att utveckla historieundervisningen, inom lärarutbildning eller fortbildning för lärare. Eller kanske både och!

Fakta:

Avhandlingen heter Aktör och struktur i historieundervisning. Om utveckling av elevers historiska resonerande och har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL vid Göteborgs universitet.
 

AV:
031 786 5510

Sidansvarig: Linda Morgan|Sidan uppdaterades: 2011-07-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?